Leta i den här bloggen

2014-05-03

Hjulet är runt - Trebefälssystemets återinträde

Den observante påtalar säkert att det är ett tvåbefälssystem som vi har infört. Men är det verkligen så? Mot bakgrund av det arbete som pågår för att låta Gruppbefäl hålla egna övningar och skjutningar, låsa ut vapen och hämta ut ammunition så kan man ifrågasätta om vi inte är tillbaka där vi började.

Vid specialistofficerarnas inträde talade man om att de skulle vara gruppchefer. Verkligheten gjorde dock annat gällande. Dels är specialistofficeren generellt sett överkvalificerad, vilket leder till resursslöseri, och dels är det svårt att få en ny specialistofficer att vara kvar på en gruppchefsbefattning länge nog för att få den stabilitet som en grupp behöver avseende ledarkap. Jag menar inte att specialistofficerare är karriärslystna, men systemet i sig kan svårligen tillåta en specialistofficer att vara kvar på grupp länge nog när GMU skall bemannas, kommenderingar likaså, och insatser skall genomföras.

Åter inträder de gamla underbefälen, som ju sedan tidigare döpts om till Gruppbefäl. Till Gruppbefäl räknas OR-4 och OR-5, alltså Korpral och Sergeant. Vicekorpral (OR-3) är en manskapsgrad och bör så förbli. Dessa anställs enligt GSS-avtalet och behandlas sällan i någon särskild ordning. I sammanställningar skrivs dom som "soldater", till skillnad från Specialistofficerare och Officerare (som tydligen då inte är soldater?) som redovisas i särskild ordning. Ofta hänvisas detta faktum till att de är "GSS:are". Absolut, men både Specoff och Off är ju anställda enligt samma avtal (ej GSS alltså) och ändå redovisas de separat från varandra. Man erkänner kårernas särart. Men Gruppbefälen erkänns inte.

Kanske beror detta på att de ej gått en skola. Den numera fastställda Gruppbefälsutbildningen är ju oftast "bara" en kurs på förbandet. Kanske beror det på att de är tidsbegränsat anställda. Hur som helst så är detta ett bra sätt att få duktiga BEFÄL att känna sig ouppskattade, och bygger inte känslan av att man hör hemma i FM riktigt lika mycket som Off/Specoff. Det blir olyckligt för manskapet som behöver duktiga och motiverade gruppbefäl som står upp för systemet. Annars kommer manskapet snart att falla ner i en ond spiral av sviktande motivation och bristande förtroende för systemet. Vi behöver inte fler förbittrade medarbetare, särskilt inte sådana som precis börjat i FM...

Så hur gör vi för att stärka denna, i vardagen såväl som i riksdagsbeslut, förbisedda yrkeskår? FM arbete med att stärka deras status som övningsledare är ett bra steg på vägen. Det dröjer nog inte lång tid innan de första Korpralerna kan hämta ut ammunition på förrådet, eller de första Sergeanterna larmar av vapenkasunerna. De flesta truppnära officerare förstår nödvändigheten i detta.

Vi själva då? Till att börja med kan vi börja att erkänna deras grader i våra plutonslistor. En god tumregel är att om vi skriver en officers grad så bör vi också skriva gruppbefälets. Detta gäller för övrigt även manskapet. Ett gradsystem finns av en anledning, och det är svårt att hävda dess betydelse om vi inte helgar de lägsta delarna av det. Framför trupp så är det god sed att använda grad på ett gruppbefäl i samma situationer som vi nämner grad på en officer ("dagens skjutning kommer att ledas av Sergeant Svensson").

Om ni har ett särskilt fikarum för befäl kan det vara rimligt att även Gruppbefäl är välkomna där. På Livgardet är t ex OR-5 välkomna på "kompanimässen" vilket är en bra början. Samma regler bör gälla denna befälskategori som övriga, den yngsta får brygga kaffe (alla som en gång har varit Fänrik bör minnas detta) och så vidare.

Om det är möjligt bör Gruppbefälen även ha ett skrivbord på kontoret (befälsrummet alltså) för att kunna förbereda övningar, bedriva administration osv. De kan t ex ha en gemensam dator då de flesta Gruppbefäl får vara ute i verkligheten större delen av sin arbetstid, detta är inte en allt för stor ekonomisk belastning. Med en arbetsplats så kan de göra korrekta övningsplaner och utbildningssäkerhetsanalyser som krävs av dem. Ge dem dock inga större administrativa uppgifter än att låta dem skriva en SOP för gruppen, allt mer kvalificerat än detta är förmodligen en officersuppgift.

Låt dem söka kurser inom sitt område, och uppmuntra att de söker information och utbildning självständigt. Plutonchefen har sällan tid att fungera som HYB (Handledare Yngre Befäl) till Gruppbefälen. Om de är självgående och vetgiriga så gynnar det plutonen. Det finns få bättre sätt att motivera en ung gruppchef än att låta dem gå en kurs de vill gå och som gynnar plutonens utveckling. Det kan ju också vara så att Korpralen har större nytta av en instruktörskurs på bildförstärkare än vad Kaptenen har...

Ge Gruppbefälet löpande feedback avseende personlig prestation, likväl som gruppens prestation. Hoppa aldrig över gruppchefen. Det är hans grupp och allt du vill säga om den, eller till den, skall sägas till gruppchefen först. Feedback till gruppchefen ges dessutom avsides. Att kritisera en chef framför hans enhet är tecken på dåligt omdöme och bristande respekt.
Du skall också tvinga soldaterna att gå via sin gruppchef i de flesta ärenden. Vissa saker är av sådan natur att de bör gå direkt till plutonchefen, men de är få till antalet. Gruppchefen är chef, och det skall soldaten också känna instinktivt.

Genomför befälsmöten ofta, helst varje vecka, där ni går igenom genomförd, pågående och kommande verksamhet. Fördela uppgifter, sprid information och ställ frågor. Undvik att vara ett för finmaskigt filter. Gruppbefälen kan sannolikt hantera ett visst informationsöverflöd.
När du har gjort plutonens grovplanering så är det bra att genomföra planmöte med Gruppbefälen. De känner grupperna bäst, och kan komma med bra infallsvinklar och förslag. Även här går det att fördela uppgifter så att alla blir delaktiga.

Det finns säkerligen en mängd åtgärder som jag inte har fått med här, men det här är en början. Tillsammans bygger vi den arbetsplats och arbetsmiljö vi vill ha, och inbjudande måste vara ett ledord. Det är Gruppbefälen som har mest "facetime" med manskapet, och då måste vi ha rustat dem för att göra ett bra jobb.


Detta är mitt första blogginlägg på ERO och jag mottager gärna kritik och förslag. Ämnena kommer att variera, men de kommer att vara truppnära och FM-interna. Försvarspolitik lämnar jag åt de många goda försvarsbloggare som jag själv följer, de gör detta bäst. Jobbet är det jag brinner för mest, och kan bäst. Truppnära.

4 kommentarer:

  1. Intressant. Kan du då med hjälp av detta extrapolera fram när vi kommer att ha gått tillbaka till enbefälssystemet igen?

    För övrigt har väl hjulet snurrat ett helt varv också inom andra områden, så att det återigen heter Stående Order och inte SOP.

    SvaraRadera
  2. Mycket av det du påpekar är nödvändiga steg i att få en fungerande pluton. Målsättningen bör vara att bygga plutonen så att den fungerar till fullo även den dagen du som officer blir tvungen att bestrida en ny befattning. Vägen dit är lång och i allra högsta grad avhängd på specoff/grpc kompetens.

    SvaraRadera
  3. Tack för alla goda kommentarer, feedback, tweets och retweets som många personer har stått för! Särskilt tack till alla stora bloggare som har nått långt ut med sina omnämningar. När 1000 unika besökare passerades en bit in på dagen så var det tämligen surrealistiskt.
    Jag är ingen "powerbloggare" ännu och hinner inte riktigt med att rigga allt som uppenbarats för mig i form av Bloglovin, gadgets och liknande. Tack för tålamodet!

    SvaraRadera
  4. När vi nu ändå är igång, kan vi ta och skippa den anglosaxiska ledningsmodellen som många tror är en NATO standard och återgå till bedömanden och beslutsfattning på hederligt uppdragsmanér. Först då får vi ut kraften ur den enda aktiva resursen i förbanden - människorna.
    Sluta också skicka officerare på utbildning i USA i den omfattning som sker idag. De kommer bara hem mer förstörda och power-pointsprutande en massa teoretiska modeller som har liten koppling till hantverket.

    SvaraRadera